Skäl bakom olika hållbarhetsliv av drycker i butikerna

Dryckens hållbarhet i butiker varierar ofta på grund av flera faktorer, som kan kategoriseras enligt följande:

1. Olika behandlingsmetoder:

Bearbetningsmetoden som används för drycken påverkar dess hållbarhet avsevärt.

• Uht(Ultra hög temperatur) Bearbetning: Drycker som bearbetas med UHT -teknik upphettas till extremt höga temperaturer (vanligtvis 135 ° C till 150 ° C) under en kort tid, vilket effektivt dödar bakterier och enzymer, vilket förlänger hållbarheten. UHT-behandlade drycker kan pågå i månader eller till och med upp till ett år och kräver vanligtvis inte kylning. Denna metod används ofta för mjölk, färdiga kaffe, mjölkte och liknande drycker.
• HTST (High Temperatur Kort tid) bearbetning: Drycker som bearbetas med HTST upphettas till en lägre temperatur (vanligtvis cirka 72 ° C) och hålls under en kort tid (15 till 30 sekunder). Även om denna metod är effektiv för att döda bakterier, är den inte lika potent som UHT, så hållbarheten för dessa drycker tenderar att vara kortare, vilket vanligtvis kräver kylning och varar bara några dagar till veckor. HTST används vanligtvis för färsk mjölk och några drycker med låg syra.
• ESL (förlängd hållbarhet) bearbetning: ESL -bearbetning är en värmebehandlingsmetod som faller mellan traditionell pastörisering och UHT. Drycker upphettas till temperaturer mellan 85 ° C och 100 ° C under flera sekunder till minuter. Denna metod dödar effektivt de flesta mikroorganismer medan man bevarar smak och näringsämnen, förlänger hållbarheten till några veckor eller månader och vanligtvis kräver kylning. ESL används allmänt för mjölk, färdiga teer och fruktdrycker.
• Kylpress: Cold Press är en metod för att extrahera dryckesingredienser utan värme, vilket bättre bevarar näringsämnen och smaker. Eftersom ingen högtemperaturpasteurisering är involverad kan mikroorganismer emellertid växa lättare, så kallpressningar har en mycket kort hållbarhet, vanligtvis bara några dagar och måste kylas. Kallpressning används ofta för att dricka juice och hälso drycker.
• Pastörisering: Vissa drycker använder pasteurisering med låg temperatur (vanligtvis mellan 60 ° C och 85 ° C) för att döda mikroorganismer under en längre tid. Dessa drycker tenderar att ha en längre hållbarhet jämfört med kallpressade drycker men är fortfarande kortare än UHT-behandlade produkter, som vanligtvis varar från några veckor till månader. Pasteurisering används ofta för mejeriprodukter och drycker.

2. Fyllningsmetod:

Fyllningsmetoden har en direkt inverkan på en dryckes hållbarhet och lagringsförhållanden, särskilt efter värmebehandling.

• Varmfyllning: Varmfyllning innebär att fylla behållare med drycker som har upphetts till höga temperaturer, följt av omedelbar tätning. Denna metod förhindrar luft- och yttre föroreningar från att komma in och därmed förlänga hållbarheten. Varmfyllning används ofta för att dricka mjölk, drycker och soppor, ofta i samband med UHT- eller ESL-behandlingar.
• Kallfyllning: Kallfyllning innebär att fylla behållare med drycker som har kylts och säkerställer en tät tätning. Denna metod kräver vanligtvis en steril miljö och används för drycker som inte genomgår värmebehandling, till exempel kallpressade juicer. Eftersom dessa drycker inte har värmesteriliserats måste de förvaras i kylning och ha en kortare hållbarhet.
• Aseptisk fyllning: Aseptisk fyllning avser fyllningsbehållare i en steril miljö, ofta med steril luft eller vätskor för att eliminera eventuella mikroorganismer i behållaren. Aseptisk fyllning kombineras vanligtvis med UHT- eller ESL -bearbetning, vilket gör att drycker kan lagras vid rumstemperatur under längre perioder. Denna metod används ofta för att dricka mjölk, fruktjuicer och liknande drycker.
• Vakuumfyllning: Vakuumfyllning innebär att du fyller en behållare och skapar ett vakuum inuti för att förhindra att luft kommer in. Genom att minska kontakten med luften förlängs produktens hållbarhet. Denna metod används för produkter som kräver en längre hållbarhet utan hög temperaturbehandling, till exempel vissa flytande livsmedel.

3. Förpackningsmetod:

Hur en dryck förpackas påverkar också dess hållbarhet.

• Förseglad förpackning: Försluten förpackning (såsom aluminiumfolie eller sammansatt film) hjälper till att förhindra luft, ljus och fukt från att komma in i behållaren, minska mikrobiell tillväxt och därmed förlänga hållbarheten. UHT-behandlade drycker använder ofta förseglade förpackningar, vilket kan hålla produkterna färska i månader.
• Glas- eller plastflaskförpackning: Om förpackningen inte är ordentligt förseglad, kan drycken komma i kontakt med luft- och yttre bakterier, vilket förkortar dess hållbarhet.
• Flaskdrycker för kylning: Vissa drycker kräver kylning även efter förpackning. Dessa drycker kanske inte har en helt förseglad förpackning eller kanske inte har genomgått intensiv värmebehandling, vilket resulterar i en kortare hållbarhet.

4. Tillsatser och konserveringsmedel:

Många dryckeprodukter använder konserveringsmedel eller tillsatser för att förlänga hållbarheten.

• Konserveringsmedel: Ingredienser som kaliumsorbat och natriumbensoat hämmar tillväxten av mikroorganismer och därigenom förlänger hållbarheten för drycken.
• Antioxidanter: Ingredienser som C -vitamin och E -vitamin förhindrar oxidation av näringsämnen i drycken, bevarar smak och färgstabilitet.
• Inga extra konserveringsmedel: Vissa dryckeprodukter påstår sig vara "konserveringsfria" eller "naturliga", vilket innebär att inga konserveringsmedel läggs till, och dessa tenderar att ha en kortare hållbarhet.

5. Dryckens sammansättning:

Ingredienserna i drycken avgör hur förgänglig den är.

• Ren mjölk och mejeriprodukter: Ren mjölk och andra mejeriprodukter (som yoghurt och milkshakes) innehåller mer protein och laktos, vilket gör dem mer mottagliga för bakterietillväxt. De kräver vanligtvis effektiv värmebehandling för att förlänga hållbarheten.
• Fruktdrycker och te: Drycker som innehåller fruktjuicer, sockerarter, smaker eller färger kan ha olika bevarandebehov och kan påverka hållbarheten beroende på de specifika ingredienserna som används.

6. Lagrings- och transportvillkor:

Hur en dryck lagras och transporteras kan ha en betydande inverkan på dess hållbarhet.

• Kylning kontra rumstemperaturlagring: Vissa drycker måste kylas för att förhindra bakterietillväxt och förstörelse. Dessa drycker är vanligtvis märkta "kräver kylning" eller "kylning efter köp." UHT-behandlade drycker kan emellertid vanligtvis förvaras vid rumstemperatur under längre perioder.
• Transportvillkor: Om drycker utsätts för höga temperaturer under transport, kan deras hållbarhet förkortas, eftersom felaktig temperaturkontroll kan påskynda förstörelsen.

7. Produktformulering och bearbetning:

Formuleringen och bearbetningen av drycken påverkar också dess hållbarhet.

• Enstaka ingrediens drycker kontra blandade drycker: En-ingrediensdrycker (som ren mjölk) innehåller ofta mer naturliga komponenter och kan ha en kortare hållbarhet. Blandade drycker (som mjölkte, smaksatt mjölk eller färdiga kaffe) kan dra nytta av ingredienser som hjälper till att förlänga hållbarheten.